"17/4 2011
Upplevelse bortom ord.
Klockan är 19.18 den 17 april när jag skriver det här och jag har precis ätit middag. Jag har varit uppe hela natten för det har varit Ayahuasca-natt (uttalas ”Ajwaska”). Det är en dekokt av flera olika växter till en dryck som man sedan dricker. Den vetenskapliga effekten är att man är hög under ca 8-10 hr. Den spirituella effekten är bortom ord.
Ayahuasca har använts under flera 1000 år i Ecuador och används där som en medicin för allt från förkylning och depression till smärtstillande under värkar. Den innehåller skapelsen, skaparen och är gudomlig. Det är ingen drog, inget man dricker för att man vill ha en rolig kväll. Man använder den för att se klart, se vad som är sant, vad som är bortom egot. Man talar om the Ayhauasca spirit, alla svar finns i henne om man är villig at lyssna. Hon healar en, hon visar vägen.
Jag gick in till cermonin med ett huvud fullt av tankar som jag inte lyckats få klarhet i. Jag drack medicinen, gick igenom natten med både rädsla för vad jag mötte i mig själv och en fullkomlig kroppslig tripp där allt jag kunde göra var att ligga ner, för att försöka sitta upp tog en enorm kraft och jag försvann ut i space. Det tog mig hela natten och morgonen att komma tillbaka till verkligheten igen. När jag kommit så långt att jag kunde sitta upp i längre stunder försökte jag stå upp. Det var som att lära sig från början. Jag var helt ostadig, fick resa mig steg för steg och luta mig mot väggen för att inte falla ihop. Mina ben skakade och mitt huvud space:ade. Jag klarade av att stå i några sekunder och sen behövde jag sätta mig ner igen. Efter ett tag ville jag testa att gå. Jag reste mig igen, sakta och ostadigt. Jag lyckades stå utan att ha stöd mot väggen och tog mitt första steg. Mina ben skakade som efter att ha sprungit ett maraton, jag tappade balansen lite grand och fick ta stöd mot en annan människa. Jag rätade upp mig, svajade, pausade för att återfå balansen och hämta kraft för att ta ytterligare ett steg. Det var som att lära sig gå igen och det känns naturligt för hela natten känns som en pånyttfödelse.
Inget är sig likt efter i natt, jag ser klart och mitt liv har ändrats för alltid. En del jag har pratat med innan har sagt att en växt inte kan heala en för i grund och botten handlar det bara om kemikalier som ändrar sig i hjärnan för en stund och man är hög. Allt jag kan säga är att vetenskapen uppenbarligen inte kan mäta allting, för Ayahuasca innehåller en kraft som förändrar en.
Det är ytterligare två cermonier kvar, fredag och lördag. Ni kommer få veta förändringen efter dem."
(Tillbaka till maj 2011): De andra två cermonierna var annorlunda. I den andra tog mitt huvud kontrollen och blockerade allting så jag kände ingenting under hela natten. Den tredje cermonin var jag förberedd och var fast besluten att ta upp kampen mot hjärnan. Så jag mediterade hela dagen före och under hela cermonin. Jag var helt klar i huvudet och hade ingen hallucinationer och heller ingen inre känsloupplevelse. Men jag lärde mig att meditera och jag vet nu att det är möjligt att använda huvudet när och hur jag vill, inte vara slav under den som jag varit hittills.
Därmed inte sagt att jag är uppe på moln. Vardagen är tillbaka och såklart går inte allt som på räls utan det handlar om att jobba för det. Ayahuasca kan ge en en upplevelse men vad man gör med den är ens eget beslut.
Men jag skrev "plantor" i rubriken, och igår gjorde jag ytterligare en cermoni men med en kaktus, San Pedro. (Han som äger marken vi bor på odlar dem och han gav oss en dekokt som tack för att vi vaktar hans land under 3 veckor när han är borta.). Man dricker San Pedro också efter att ha kokat den i 10hr. Syftet är detsamma som Ayahuasca och även här är man hög hela natten. Jag har gjort det två ggr tidigare, den första gången hade jag bara en tripp med hallucinationer men den andra gången hade jag en intention för cermonin, jag sa vad jag ville uppnå. Och även om dekokten inte alls var stark, jag somnade efter 5hr, så funkade intentionen perfekt och jag uppnådde det jag ville.
Den här gången hade vi också en intention och jag var beredd på att ha en halvlugn tripp. Men som jag bedrog mig. Pedro sparkade mig i rumpan och jag gick igenom en massa obearbetat, mötte mycket jag var rädd för och när solen gick upp hade mycket förändrats. Jag vet att jag behövde det, jag har behövt en spark där bak rätt så länge. Som med alla jobbiga saker var det inte speciellt roligt att möta men nu efteråt känns det bra. Det handlar om mig själv, och i förlängningen relationen med Igor, sätt att se på saker och sätt att hantera situationer. Att inse vad allt egentligen handlar om, varför människor gör som de gör och varför ingen någonsin har skadat någon annan utan endast gett dem en upplevelse. Mycket jobb ligger framför mig och än så länge kommer jag göra den resan med Igor. Vi är väldigt bra på att ge varandra upplevelser för vi är så olika. Men jag har insett att i förlängingen handlar det inte om honom utan om mig. Om jag inte tar fullt ansvar för mig själv kommer ingen relation av något slag någonsin fungera fullt ut för jag gör mig själv till ett offer. Jag tror att den andre kan skada mig eller att den andres handlingar har något med mig att göra, och därmed kan jag aldrig bli fri. Så jag har intentionen att möta mig själv, lära känna mig själv och inse att jag är fri som jag är, att det inte finns något jag behöver från någon annan.
Resan fortsätter och vi får se vad som händer..
Tjena! Jag vet inte hur privat man får vara på en blog. Men eftersom du skriver oficiellt tror jag att jag kan göra detsamma... Kära Therese. Du är så fin! Du ska veta att du är älskad duschad eller ej(men jag tycker att det är lättare att var med en som duschar emellanåt. Åtminstone var 6e dag;-) ). Du och våra vänner har själva gett mig den känslan. Att vara älskad för den man ÄR. Tack för det! Ja, jag har inga ord, helt enkelt. Vi är oroliga för dig, men jag tycker oxå att det är skönt att du känner dig fri!! Du är modig, inget snack om saken! Hoppas du inte blir sårad av det här jag försöker säga. Hade målet varit att såra dig så hoppas jag att du förstår att jag skulle avstått från att skriva. Eftersom du säger att du saknar kärlek vill jag säga att den finns. Fast i dunklet. I dunklet du letar i. Ett dunkel långt bort men ändå djupt där inne.. Det hänger en tår i ögat då jag skriver nu. Den hänger för att jag vet att det kan va farligt. Alltså att det andliga är starkt. (Magnetfält hit eller dit och vetenskap hit eller dit. Who knows. Vi fattar inte och vi ska nog inte begripa det heller.) Om du bor i en Renault eller i ett Värsåsvillan-hus spelar mindre roll för min oro. Det gläder mig nästan mer(eftersom nån(Du) vågar bryta sig ur mallen). Det som spelar större roll är hur anden mår(det djupaste av vårt jag)(med det inte sagt att vi ska sluta äta mat och borsta tänderna!). Ja ja, skit samma. Jag har hört de som söker bland fel kraftkällor i långa loppet får problem och mår dåligt, då man funnit saker i dunklet som kanske inte vill ens bästa(i längden).
SvaraRaderaJag letar kanske efter samma sak som dig i tillvaron. Jag letar efter ett sätt att leva som ger harmoni nu och i evigheten. Att hitta en balans som spänner mellan gudstjänst, borsta tänderna äta gott, äta inget, älska gud, älska mig själv, älska andra lika mycket, må bra, få utmaningar, göra gott...... ???
Gud var är Du?! Kan jag känna. Men då och då träder han fram ur dunklet och ger mig ngt att fästa min gnutta tro och hopp på. Jag vill begripa, men jag kanske inte behöver det.
Älskar Dig Therese!!
Ville