Nu har det gatt undan. Jag ar inte langre i Spanien utan i Frankrike. Vi hade sagt att vi aker hit i slutet av juli, och slutet av juli kom och har ar jag nu. Igor ar fortfarande kvar i Orgiva for innan vi akte fick han ett byggjobb for en vecka eller tva sa han kommer senare.
Sa jag bor hos vanner till ett par av vara vanner i Orgiva. Familj med en 19-arig dotter och de bor pa landet ungerfar en mil utanfor Perpignan i sodra Frankrike. De ar otroligt trevliga och har kort runt mig for att hitta jobb (sa vi har druvplockarjobb som startar i sep i haller pa i 3 veckor. Super!) och hjalper mig med oppna armar i allt annat jag behover. De ar engelsman men pratar franska for de har bott har i 10 ar.
Var plan just nu (man ska alltid ta vad vi sager med en nypa salt for vi andrar oss och kommer pa battre ideer allt eftersom), ar att tjana ihop pengar, kopa en bil och aka till afrika for att salja den. Vi har hort att man kan gora en vinst pa det sa vi tankte att vi testar. Det ar Mali eller Senegal vi antagligen kommer aka till.
Efter druvplockning behover vi ytterligare jobb for att ha rad sa vara alternativ just nu ar att komma till Sverige o leta jobb eller forsoka hitta ytterligare ett druvplockarjobb norrut i Frankrike. (Min mamma hoppas pa det forsta alternativet ;)). Vi far se vad som hander.
Utover det jobbar jag med ngt som heter The Work, en metod som gar ut pa att se vad som ar sant relativt till verkligheten. Huvudsakliga tanken bakom ar att nar vi ar i fas med verkligheten mar vi bra, nar vi gar emot den mar vi daligt. Ett enkelt exempel ar tex "Han borde diska". Ar det sant jmf med verkligheten? Nej, for han har ju uppenbarligen inte gjort det. Att han borde ha gjort det ar bara en asikt eftersom verkligheten uppenbarligen sager nagot annat.Och det enda resultatet fran att tanka sa ar att jag blir irriterad. Sa nar jag gar emot verkligheten lider jag, nar jag accepterar den mar jag bra. Losningen pa just detta exempel kan tex vara att antingen far jag sjalv diska eller sa far jag saga till att jag vill att han ska diska. Och om han sager nej sa far jag diska sjalv eller lata det vara, for att fortsatta tanka att han SKA diska gor mig bara irriterad och andrar inget i verkligheten. Disken ar fortfarande dar.
Utover den huvudsakliga tanken sa finns ocksa dessa ideer:
# Allt vi upplever ar bara tankar. Byter vi tanke byter vi ocksa var vi kanner for det. Alltsa kan vi sjalva styra hur vi mar.
# Vad vi irriterar oss pa hos andra ar en projektion av vad vi irriterar oss pa hos oss sjalva.
Allt det har testar man med fyra fragor och man far fram sina svar. Sa man skriver ner sin tanke och sedan fragar man 1.Ar det sant? 2.Kan jag vara alldeles saker pa att det ar sant? (Om man har svarat ja pa forsta fragan) 3.Vad kanner jag nar jag tanker den tanken? 4. Vad skulle jag kanna om tanken uteblev? (Alltsa om jag var i samma situation jag ar i men inte kunde tanka den tanken).
Det ar en fantastisk metod och man behover inte tro pa ett ord av vad jag sager utan bara testa for sig sjalv och se vad som hander. Det finns mer att lasa om man soker pa The Work med Byron Katie. Hon har ocksa flera bocker utgivna, bland annat Alska livet som det ar, dar hon forklarar hela metoden.
Resultatet av att stalla fragorna kan vara bade stora och sma. Jag har allt fran att bara kanna mig lite lattare till mods till euforikanslan jag skrev om i forra inlagget. Den var ett resultat av att undersoka mina tankar.
Dessutom gillar jag metoden for den ar enkel och inte inkluderar att meditera i tva veckor for att kanske komma fram till ett svar. Det ar en handfast metod som funkar och dessutom inte tar mer an 10 min att gora varje gang.
